Oskar Hansson hade svårt att tro sina ögon den där dagen 2017 när han öppnade mejlet från en postdoktor i sin forskargrupp. Mejlet innehöll en figur som visade att biomarkören som finns i blodet med över 90 procents träffsäkerhet kunde avslöja om någon hade Alzheimers sjukdom eller inte.
– Det kändes nästan för bra för att vara sant. Men det stämde, säger Oskar Hansson.
Han är professor i neurologi vid Lunds universitet och en av de mest citerade forskarna inom Alzheimerfältet. Nu tilldelas han den prestigefulla akademiprofessuren i medicin av Torsten Söderbergs Stiftelse.
– Det är otroligt viktigt med den här stabila, långsiktiga finansieringen för att kunna planera vår forskning. Det ger en helt annan möjlighet att verkligen driva forskningsprojekten och även våga göra lite mer djärv forskning. Dessutom är det en stor ära, både för mig och för hela mitt forskarteam, kommenterar Oskar Hansson i pressmeddelandet från Kungl. Vetenskapsakademien.
Pressmeddelande från Kungl. Vetenskapsakademien
Enkelt blodprov banbrytande och pågående studie
Demenssjukdomar slår hårt mot både de drabbade och deras närstående. Årligen påverkar dessa sjukdomar över 40 miljoner människor globalt, med Alzheimers sjukdom som den mest förekommande – den står för mellan 60–70 procent av fallen. En stor utmaning är att sjukdomen påbörjar sin skadliga process många år innan symtomen framträder. När de väl uppenbarar sig är det ofta begränsat med åtgärder som kan vidtas. Därför är det banbrytande att ett enkelt blodprov tidigt kan identifiera personer med hög risk att drabbas. Det skapar hopp om utveckling av nya terapier som kan fördröja eller förhindra sjukdomsutvecklingen.
Det är också därför som fokuset för Oskar Hanssons forskning legat på att förverkliga blodprovet så att det kan börja användas kliniskt. Först inom specialistvården, men sedan är målet att det även ska kunna användas i primärvården. Nu pågår en studie på 27 vårdcentraler i Skåne för att undersöka om blodprovet fungerar i primärvården.
– De preliminära resultaten från studien, som ännu är opublicerade, visar att detta fungerar otroligt bra. Träffsäkerheten är på drygt 90 procent, jämfört med dagens verktyg som ger rätt i 50 procent av fallen.
Hos personer med Alzheimers sjukdom ser man höga nivåer av ett protein som kallas beta-amyloid i hjärnan. Dessa proteiner klumpar ihop sig och bildar plack, vilket också kännetecknar sjukdomen. I USA har FDA (amerikanska läkemedelsverket) nu godkänt en så kallad anti-amyloidbehandling. Blir behandlingsresultatet effektivare ju tidigare i förloppet som patienten får terapin? Alltmer data tyder på det. Blodprovet som kan upptäcka sjukdomen innan kognitiva symtom, får här en avgörande betydelse.
– I en pågående studie följer vi 4 000 individer som inte har symtom på Alzheimers. Vid tidiga tecken på sjukdom undersöks individerna med PET-kamera, ryggvätskeprov och blodprov tas för att studera tidiga förändringar i hjärnan. Nästa steg är att tidigt i förloppet testa sådana läkemedel som antingen tar bort amyloid eller tau, och på så vis skjuta på symtomdebuten så långt det går, säger Oskar Hansson.