September är internationella Alzheimersmånaden. I Sverige lever omkring 100 000 med Alzheimers sjukdom, den vanligaste formen av demens. Hos de som drabbas förtvinar hjärnans nervceller långsamt, vilket leder bland annat till minnesproblem, försämrad orienteringsförmåga och svårigheter att klara vardagliga aktiviteter.
Vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet pågår ett intensivt arbete med att utveckla nya blodprovstester. Målet är en mer träffsäker och billigare diagnostik av sjukdomen. Bakom kulisserna pågår även annan Alzheimersforskning. Här är fem projekt – från molekyl till patient:
Hjärnans fönster skvallrar tidigt
Tänk om det gick att se Alzheimers sjukdom i ögonen. Fynd från Forskningsenheten för Kognitiva Störningar tyder på att förändringar i näthinnan kan spegla sjukdomsutvecklingen. Detta skulle kunna användas för tidigare och enklare diagnostik.
”Våra fynd visar att näthinnan är ett lovande sätt att upptäcka och följa sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers utan att behöva utsätta patienten för riskabel provtagning inuti hjärnan,” berättar forskargruppsledaren Malin Wennström.
Tränade immunceller skyddar hjärnan
Inte bara ögat förändras tidigt i sjukdomsförloppet, i gruppen för Experimentell Neuroinflammation visar en studie att hjärnans immunceller kan tränas tidigt i livet för att stärka förmågan att senare rensa bort skadliga proteiner och på så sätt skydda nervcellerna från att ta skada.
”Hjärnans immunceller tycks få en bättre förmåga att hantera proteiner kopplade till sjukdomen om de tränas med annan immunaktivering tidigare i livet. Vår upptäckt öppnar dörren för nya förebyggande strategier,” säger Tomas Deierborg som leder forskargruppen.
Skräddarsydda cellmodeller för läkemedelsutveckling
Att hjärnans immunceller och nervceller påverkar varandra är inget nytt. För att förstå samspelet på djupet utvecklar forskargruppen för Stamceller, Åldrande och Neurodegeneration nya cellmodeller av hjärnan med hjälp av genteknik och omprogrammering av celler.
”Dessa modeller kan bli avgörande för att nya biomarkörer, behandlingsmål och testmetoder för läkemedel,” förklarar forskargruppledaren Henrik Ahlenius.
Internationella databaser säkerställer hållbar kunskap
Ett annat sätt att få större förståelse för sjukdomen är att studera hur proteinerna förändras. Men eftersom olika studier ofta visar motstridiga resultat har det hittills varit svårt för forskare att dra korrekta slutsatser. I världens största databas över tusentals kartlagda proteiner vid neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers, letar gruppen för Neurodegenerativ forskning efter nya biomarkörer och behandlingsstrategier.
”Den internationella databasen gör det möjligt att dra slutsatser utifrån flera dataset samtidigt. Då kan vi generera hållbar kunskap som kommer till större användning,” berättar Jacob Vogel som leder forskargruppens arbete.
Molekylära ledtrådar bakom riskfaktorer kartläggs
En annan fråga forskarna arbetar med att kartlägga är varför vissa drabbas av Alzheimers sjukdom medan andra inte gör det. Genom att studera hjärnskador hos patienter som drabbats av hjärnskada kan forskare i den Translationella Neurotraumagruppen förstå hur fysiskt trauma triggar sjukdomsprocesser. Detta kan i sin tur ge viktig kunskap om hur de kan förebyggas.
”Vi vill bland annat ta reda på varför sport-relaterade hjärnskakningar ökar risken att senare utveckla Alzheimers. Om vi identifierar startskottet på molekylär nivå kan vi framöver försöka förhindra att det sker,” förklarar Niklas Marklund som både forskar kliniskt på patienterna som drabbas och leder experimentella studier där följderna undersöks molekylärt.
I en miljö präglad av samarbete rör sig forskarna vid MultiPark hela tiden närmare ny kunskap, mer effektiva behandlingar och en bättre livskvalitet för personer som lever med Alzheimers sjukdom.
