Mikroskopiska bilder ger en klar fördel jämfört med rent kvantitativa mätningar: de ger oss möjlighet att se objektets struktur på ett sätt som siffror och diagram inte kan. Genom att använda avancerade mikroskop kan forskare skapa bilder som visar detaljer som är osynliga för blotta ögat. Detta gör det möjligt att utforska och förklara komplexa strukturer och fenomen som även blir visuellt lätta att förstå.

Nya kunskaper om kroppen

Medicinsk forskning har en tendens att bli mer och mer komplicerad. Det menar Tomas Björklund, forskningsledare vid strategiska forskningsområdet MultiPark som är ett translationellt forskningsnätverk kring Alzheimers sjukdom och Parkinson.

– Detta beror till stor del på att vi också använder oss av mycket stora mängder data och avancerade datormodeller och AI för att analysera och tolka data. Därför skulle jag vilja påstå att kommunikation med bilder aldrig har varit så viktig som den är idag. Det är först när vi ser resultaten i våra mikroskop som jag känner mig helt trygg med att alla våra datormodeller har blivit rätt och att det verkligen fungerar i verkligheten. 

Kan den här typen av bilder ge nya kunskaper om kroppen som kan leda forskningen framåt? Det är en avgörande fråga för många forskare inom biologi och medicin. 

– Det är fortfarande ofta så att det är genom mikroskopet som vi gör de stora nya upptäckterna eller ser att nya behandlingar fungerar. Till exempel hade vi arbetat i fyra år med att ta fram nya syntetiska virus för att kunna effektivt infektera dopaminceller för behandling av Parkinsons sjukdom. Fram till denna punkt hade all utveckling skett i provrör och i datorsimuleringar och detta var första gången vi testade dessa nya virus på mänskliga nervceller odlade i en petriskål. 

I den ena skålen var nervcellerna infekterade med det virus som hittills använts vid nya behandlingar för Parkisons sjukdom och där såg forskarna nästan ingenting.

– Det var förväntat. Men när vi flyttade mikroskopet till den andra skålen infekterad med vårt syntetiska virus så lös de upp med ett nästan bländande sken. Detta var en magisk känsla och är den typ av belöning som ger oss energi att jobba vidare. 

En motsvarande känsla som Tomas Björklund tycker är svår att frambringa när analysen sker utan bilder till exempel vid analys av mätvärden vid datorn, även om också de resultaten kan vara lika viktiga. 

Kroppens innersta rum

Tomas Björklund vill också nå ut kommunikativt med bilder från labbet och var därför med i projektet ”Den osynliga kroppen” på Sven Harrys museum i Stockholm 2017. En publik utställning som visade storslagna bilder från kroppens innersta. 

– Vi blev inbjudna att skicka in en visuellt och vetenskapligt tilltalande bild. Vi valde då att bidra med en bild som betydde mycket för oss och det blev en riktigt fin utställning med många vackra bilder. 

Ragnar Söderbergs stiftelse som stod bakom utställningen donerade förstoringarna till respektive universitet och numera hänger Lunds universitets bidrag tillsammans med flera andra bilder från labb i de offentliga rummen på Biomedicinskt Centrum, BMC, i Lund. 

– Responsen från utställningen på Sven Harrys museum var positiv men det var en begränsad skara som kunde se utställningen eftersom den var i Stockholm. Jag är glad över att fler får se dessa bilder här i Lund. Därefter har vi fått mer positiva reaktioner. 

Kvalitativ information

Ellinor Molnár, tidigare forskare vid Multipark, är också intresserad av den fascinerande världen av avancerade mikroskop som öppnar dörrar till en ny era av förståelse och kommunikation. Ellinor Molnár och hennes forskarkollegor kunde med hjälp av mikroskop identifiera mer strukturella detaljer såsom specifik lokalisering, former, färger och mönster. 

– Först och främst kan mikroskopiska undersökningar ge mer kvalitativ information om objekts struktur än vad rent kvantitativa mätningar kan. För det andra kan det vara lättare att förstå vad en mikroskopisk bild visar än vad en massa data betyder, speciellt för en person som inte är lika insatt i ämnet. Det gör att man kan nå ut till fler personer med sin forskning och väcka intresse hos andra än bara experter inom det specifika området. Det kan också vara fördelaktigt ur ett undervisningssyfte, berättar Ellinor Molnár.

Hon var med i Multiparks fototävling och vann med en bild som visar en del av en råtthjärna som har fått en transplantation av stamceller från människoembryon med syftet att behandla Parkinsons sjukdom. 

Vad gav det dig? 

– Jag är glad att jag deltog och stolt över att jag vann - det hade jag inte förväntat mig! Jag fick superpositiv respons från mina labbkollegor och anhöriga vilket var kul! Det gav mig en extra skjuts i självförtroendet.