Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

MultiPark-forskare får Vetenskapsrådets prestigefyllda konsolideringsbidrag

De sex MultiPark-forskarna som tilldelats bidrag från Vetenskapsrådet 2025. Kollage.
De sex MultiPark-forskarna som tilldelats bidrag från Vetenskapsrådet 2025. Kollage: Emma Nyberg.

Med en beviljandegrad på endast 17 % var årets bidrag från Vetenskapsrådet svårare än vanligt att få. Trots detta tilldelades flera av MultiParks gruppledare stora bidrag inom Medicin och hälsa 2025.

Att få bidrag från Vetenskapsrådet ses som en kvalitetsstämpel och ett viktigt steg för att utveckla en självständig forskargrupp. Nyligen tilldelades sex MultiPark-forskare finansiering för sina projekt, däribland Oxana Klementieva och Niklas Mattsson-Carlgren, som erhöll de prestigefyllda konsolideringsbidragen.

Grattis till:

Oxana Klementieva för hennes projekt “Strukturell kartläggning av amyloidpolymorfer vid Alzheimers sjukdom: Koppling mellan strukturella varianter och kliniska fenotyper”

I detta projekt utforskar forskarteamet hur små skillnader i sjukdomsrelaterade amyloidproteiner påverkar hjärnan, från att skada nervceller till att väcka immunsystemet. Med hjälp av avancerad ljusmikroskopi och en teknik som låter forskarna följa flera proteiner samtidigt studerar forskarna dessa proteiners strukturer direkt i hjärnvävnad för att förstå hur de påverkar biologin.

“Strukturella variationer kan förklara varför Alzheimers sjukdom uppträder i olika former och utvecklas olika hos olika patienter. Vi undersöker också varför vissa amyloidformer inte rensas bort lika lätt, vilket ger viktiga ledtrådar för att utveckla effektivare behandlingar,” säger Oxana Klementieva.

Niklas Mattsson-Carlgren för hans projekt “Identifiering och prognostisering av pre-symptomatisk Alzheimers sjukdom med hjälp av blodbaserade biomarkörer”

Behandlingsmöjligheterna för Alzheimers sjukdom ökar, med nya terapier som riktar sig mot de centrala hjärnförändringar som ligger till grund för sjukdomen. Nya läkemedel och diagnostik kan möjliggöra intervention även under tidiga stadier, innan patienten får märkbara symptom. Detta projekt utvärderar strategier för att identifiera de patienter som är mest lämpade för mycket tidiga insatser för att bromsa sjukdomsutvecklingen, vilket ger stora fördelar för patienterna, deras familjer och samhället i stort.

“Vi utvecklar effektiva metoder för att hitta de som har störst nytta av tidig intervention, vilket förbättrar individens möjligheter att motverka kognitiv försämring,” förklarar Niklas Mattsson-Carlgren.

Vivien Horvath får prestigefyllt startbidrag för sitt projekt ”Transposabla element i den åldrande mänskliga hjärnan: Funktionella insikter och terapeutiska möjligheter”

Transposabla element är en slags rörliga delar av våra gener som kan flytta runt i vår arvsmassa. I sitt projekt kommer Vivien Horvaths team att studera hur hjärnan förändras med åldern, med särskilt fokus på oligodendrocyter – stödjeceller för hjärnans funktion – och på hur rörliga genetiska element påverkar dessa förändringar.

”Genom att förstå hur dessa rörliga genetiska element bidrar till hjärnans åldrande hoppas vi kunna utveckla nya behandlingar för sjukdomar som påverkar oligodendrocyterna,” säger Vivien Horvath.

Tomas Deierborg får bidrag för projektet ”Nya insikter i mikroglial kommunikation och behandlingsmöjligheter vid Alzheimers sjukdom”

I detta projekt analyserar forskargruppen hur hjärnans immunceller, mikrogliacellerna, kommunicerar med varandra vid Alzheimers sjukdom och hur detta skulle kunna utnyttjas för att utveckla alternativa behandlingar mot sjukdomen.

Niklas Marklund får bidrag för projektet ” Nya orsaksmekanismer för demensutveckling efter traumatisk hjärnskada - och en möjlig motverkande behandling”

Upp till en tiondel av alla demensfall uppskattas ha orsakats av en traumatisk hjärnskada. Med sin forskning vill Niklas Marklunds klargöra hur hjärnskador, till exempel till följd av en olycka, kan leda till demens. Insikterna kan användas för att utveckla motverkande behandlingar.

Karsten Ruscher får bidrag för projektet "Metabotropisk glutamatreceptor 5-signalering vid stroke återhämtning"

Se hela listan över beviljade projekt från Vetenskapsrådet här.