Under livet påverkas risken att utveckla demens både av faktorer som går att förändra och sådana som inte går att ändra, till exempel blodtryck och kön. I en nyligen publicerad artikel i The Journal of Prevention of Alzheimer's Disease visar MultiParkforskarna Sebastian Palmqvist och Isabelle Glans tillsammans med kollegor hur olika riskfaktorer påverkar hjärnans förändringar kopplade till de två vanligaste formerna av demens – Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.
”Mycket av den befintliga forskningen om påverkbara riskfaktorer och demens skiljer inte mellan olika typer av sjukdomar. Det finns mindre kunskap om hur enskilda riskfaktorer påverkar olika demenstyper och de bakomliggande förändringarna i hjärnan över tid,” förklarar studiens sisteförfattare Sebastian Palmqvist.
Studien inkluderade 494 personer med intakt kognitiv funktion, med en medelålder på 65år och en medeluppföljning på 4 år. Vid flera tidpunkter mättes förändringar i vit substans, som ofta kopplas till vaskulär demens, samt de proteiner som är förknippade med Alzheimers sjukdom, amyloid‑β och tau.
”Syftet med studien var att undersöka hur både påverkbara och icke‑påverkbara riskfaktorer påverkar den långsiktiga ansamlingen av vit substans-förändringar, amyloid‑β och tau,” säger studiens försteförfattare Isabelle Glans.
Majoriteten av de påverkbara riskfaktorerna, som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och rökning, var kopplade till vaskulära hjärnskador – avvikelser sammankopplade med försämrad funktion av hjärnans blodkärl.
Vi såg att påverkbara riskfaktorer för demens främst påverkar ansamlingen av vaskulära skador i hjärnan snarare än amyloid‑β eller tau.
”Vi såg att påverkbara riskfaktorer för demens främst påverkar ansamlingen av vaskulära skador i hjärnan snarare än amyloid‑β eller tau. Högt blodtryck, höga blodfetter, rökning och tidigare hjärt-kärlsjukdomar var kopplade till snabbare ansamling av vit substansförändringar,” berättar Isabelle Glans.
Men påverkbara riskfaktorer påverkar inte bara kärlrelaterade förändringar i hjärnan; vissa var också kopplade till Alzheimersproteiner.
”Diabetes var kopplat till ökad ansamling av amyloid‑β, medan personer med lägre BMI hade snabbare ackumulering av tau,” beskriver Isabelle Glans.
Att rikta in sig på vaskulära och metabola riskfaktorer kan fortfarande hjälpa till att minska de samverkande effekterna av flera hjärnförändringar som förekommer samtidigt.
Att leva hälsosamt och ta hand om påverkbara riskfaktorer som högt blodtryck och diabetes kan ändå vara viktigt för att fördröja symptom kopplade till Alzheimers sjukdom, eftersom många patienter med demens har blandformer. Sebastian Palmqvist betonar vikten av en hälsosam livsstil även vid Alzheimers sjukdom: ”Att rikta in sig på vaskulära och metabola riskfaktorer kan fortfarande hjälpa till att minska de samverkande effekterna av flera hjärnförändringar som förekommer samtidigt.”
