I en studie undersökte forskargruppen för Kognitiv sjukdomsforskning prover från 16 avlidna donatorer, varav hälften hade Alzheimers sjukdom – en demenssjukdom där ett område i hjärnan som heter hippocampus gradvis påverkas.
Vi kartlade proteiner i vävnadsprover från både näthinnan och hippocampus från samma avlidna donatorer”,
”Vi kartlade proteiner i vävnadsprover från både näthinnan och hippocampus från samma avlidna donatorer”, förklarar doktoranden Jessica Santiago, artikelns förstaförfattare.
Forskarna använde en stegvis metod för att fånga upp proteiner med olika löslighet. Analysen visade att en majoritet av alla proteiner fanns i både näthinnan och hippocampus.
”Vi identifierade 372 proteiner vars nivåer skilde sig i näthinnan hos patienter med Alzheimers sjukdom jämfört med kontroller. Av dessa hade 64 även förändrade nivåer i hippocampus i hjärnan,” sammanfattar Jessica Santiago.
Flera proteiner i näthinnan hade också ett samband med sjukdomens stadium. Ytterligare analyser visade att båda vävnaderna hade liknande förändringar i biologiska processer kopplade till nervcellskopplingarnas funktion och bearbetningen av ett protein som klumpar ihop sig vid Alzheimers sjukdom.
De gemensamma förändringarna i näthinnan och hippocampus stödjer idén att näthinnan kan spegla sjukliga förändringar i hjärnan. Med mer kunskap skulle näthinnan kunna fungera som en relativt lättillgänglig plats för att lättare följa sjukdomens utveckling hos levande patienter. Forskargruppledaren Malin Wennström ser detta som ett intressant och lovande framtida sätt att bedöma Alzheimers sjukdom. Samtidigt betonar hon att det fortfarande är långt kvar innan det kan bli verklighet, eftersom resultaten behöver bekräftas i större grupper som även omfattar tidigare sjukdomsstadier.
Upptäckterna ger också viktiga ledtrådar till hur synproblem skulle kunna förebyggas hos patienter med Alzheimers sjukdom.
Våra resultat ger en molekylär förklaring till de förändringar i näthinnan som ses vid Alzheimers sjukdom."
”Våra resultat ger en molekylär förklaring till de förändringar i näthinnan som ses vid Alzheimers sjukdom. Den kunskapen är nödvändig för att utveckla behandlingar som kan bevara synen hos dessa patienter”, avslutar Malin Wennström.
Läs deras artikel i Acta Neuropathologica.