Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Blodprovstagning från en underarm. Foto.
Foto: iStock/andresr

Nu har de bästa blodbiomarkörerna för upptäckt av tidig alzheimer identifierats. I samma studie identifieras också en optimal markör för behandlingseffekter. De aktuella fynden väntas driva på utvecklingen av behandlingar som kan bromsa sjukdomen.

Artikeln är ursprungligen publicerad som pressmeddelande från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 

Studien som letts av Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, och Kaj Blennow, professor i neurokemi på Göteborgs universitet, har tittat på flera nyutvecklade blodtester för sjukdomsutvecklingen vid alzheimer hos 575 individer från studien Biofinder. Hos 242 deltagare gjordes upprepade blodtester i upp till sex år, ihop med kognitiva tester och magnetkameraundersökningar.

Studien som publicerats i tidskriften Nature Medicine visar att två blodbiomarkörer, med benämningarna p-tau231 och Aβ42/40, var för sig var tillräckliga för att identifiera alzheimer, även hos deltagare utan symtom. Markörerna kunde därför användas för att välja rätt individer för nya försök att modifiera sjukdomen, en uppgift som i dag kräver dyr molekylär avbildningsteknik eller ryggvätskeprov.

I testerna över sex års tid visade det sig att det bara var blodbiomarkören p-tau217 som kunde kopplas till sjukdomsutvecklingen vid alzheimer; nedgången i kognitiv prestation och den ökade hjärnatrofin, den förlust av hjärnvävnad som är typisk för begynnande Alzheimers. P-tau217 kommer därför att vara en idealisk markör för upptäckt av relevanta behandlingseffekter av nya ingrepp.

Nicholas Ashton, Kaj Blennow och Oskar Hansson. Foton.
Nicholas Ashton och Kaj Blennow, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Oskar Hansson, Lunds universitet. Foto: Göteborgs universitet, Lunds universitet.

– Ett visst blodtest kan vara optimalt för att identifiera alzheimer, eller för att övervaka sjukdomsutvecklingen, och de har därför olika roller i kliniska prövningar, säger studiens förstaförfattare Nicholas Ashton, forskare vid Göteborgs universitet, och fortsätter:

– Denna studie har visat att p-tau217 intar en unik position som test för att övervaka patienter i både klinisk miljö och prövningsmiljö, på grund av testets täta koppling till utvecklingen av alzheimer över längre tid.

En viktig aspekt i studien var att p-tau217 kunde övervaka förändringar i sjukdom och kognition i mycket tidiga skeden av sjukdomsprocessen. Detta fynd bekräftades i en oberoende grupp studerade individer från USA, Wisconsin Registry for Alzheimer's Prevention (WRAP).

– Förutom att förbättra utformningen av kliniska prövningar kommer de nya blodproverna att revolutionera diagnoserna av tidiga stadier av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson. P-tau217 kommer också att kunna användas i framtiden för att övervaka hur enskilda patienter svarar på kliniska behandlingar som syftar till att dämpa sjukdomen.

Läs den vetenskapliga artikeln

Profilfoto i svartvitt på Oskar Hansson

Oskar Hansson

Professor i neurologi på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, oskar [dot] hansson [at] med [dot] lu [dot] se (oskar[dot]hansson[at]med[dot]lu[dot]se), 0722-26 77 45

Oskar Hanssons profil i Lunds universitets forskningsportal